Ett nytt hem

Hej, Johanna här. Det var ett tag sedan sist. Jag tänker låtsas som att ingenting hänt, och jag vill förklara att allting hänt. Where to begin?

stockholm-11_59a342239606ee26468ad200

IMG_9305

Jag är 18 år gammal och uppväxt i Jönköping, en mittemellan stor stad i södra Sverige. Här blev jag barn tonåring gymnasiestuderande och, i juni, student. Här började jag paddla kanot för många år sedan. Här deltog jag i bokklubb, började skriva för Jönköpings-Posten. Här tog jag pianolektioner i nästan sju år, och mötte mina närmsta vänner från gymnasiet. Här gick jag på nervös dejt med Martin. Här började jag skriva på bloggen med samma namn, resenären, efter Tomas Tranströmers dikt Preludium:

Uppvaknandet är ett fallskärmshopp från drömmen,
Fri från den kvävande virveln sjunker
resenären mot morgonens gröna zon

Nu är bloggen flyttad hit, till WordPress, med egen domän. Kanske kan det medföra en mer medveten och regelbunden uppdatering, där skrivandet får växa och ta tid, så som jag gillar.

IMG_9306

Till Jönköping sa jag hejdå för dryga sex veckor sedan. För nu bor jag här istället, i Stockholm. I augusti packade jag in mitt liv och Martin i en bil och körde till huvudstaden. Vinkade av vänner som har flyttat till Göteborg, Edinburgh, London, Nice, Linköping. Flyttade hemifrån, och flyttade ihop. En kväll under min andra vecka i staden satt jag och Joré (hon tog bilden på mig, in och läs hennes blogg!) i Ivar Los park och betraktade staden från ovan, åt ett hopplock av mat dvs cheddarost, precis som vi brukar.

IMG_9308

Sedan dess har jag börjat på universitet, tagit emot mitt IB-diplom och officiellt blivit en alumni, sökt en till kurs i kulturkritik och kulturjournalistik, klättrat!, hittat och inte hittat i Stockholm, lagat koreansk mat, varit på inspark, upptäckt att finaste slingan är mellan Slussen och Gamla stan, och att det heter tuben och inte tunnelbana :))

IMG_9307

Jag studerar numera Juristprogrammet vid Stockholms Universitet, första terminen. Plugget har dragit igång. Under de fyra veckorna som redan hunnit passera har löven gått från bestämt gröna till försiktigt gula. Himlen är grå när jag springer till tunnelbanan på morgonen, luften så tung att håret suger åt sig all fukt, och vaket blå när jag åker hem på sen eftermiddag/tidig kväll. Idag när jag steg upp hade årets första frost klättrat upp på fönstren. Och jag gillar det, jag gillar hösten och röken från mina andedräkt. Jag gillar Stockholm.