Recension: Till dikten

Idag recenserar jag Malte Perssons diktsamling ”Till dikten” i JP. Finns att läsa här.

Raljant men med små glimtar av något kittlande. Johanna Andersson har läst Malte Perssons senaste diktsamling ”Till dikten”.

Mycket talar emot dikten, skriver författaren och kritikern Malte Persson i senaste samlingen ”Till dikten”. Den saknar ju häftiga specialeffekter. Ändå är det poesins förledande natur som han lekfullt undersöker i de 46 texterna.

Sedan Persson debuterade 2002 (då 26 år gammal) har han uppmärksammats för sina snillrika formuleringar och språkliga vighet. Han ställer anspelningar på litteraturhistoriens klassiker mot den alldagliga samtiden. Så också i ”Till dikten”. Med rim och upprepningar binder han reflektioner kring det stora – solen, månen, tillvaron – till det lilla. Kaffe och havregrynsgröt. Orden döljer något bitterljuvt: å ena sidan en författare som släpper lös kreativiteten, å andra sidan en författare som känner sig tyglad av densamma.

Ofta är texterna mer eller mindre metapoesi, alltså poesi som diskuterar poesin själv. Det blir raljant, nonsens. Och något uttråkande. Men små glimtar av något kittlande finns, förstås. Som: [a]ll makt utgår från hjärtat./Så säger min svaga konstitution./Vad tjänar dikten till/om hjärtat inte hörs i den”. Eller hur Persson sätter ord på ögonblicken när livet tangerar poesin. Detta till trots tänker jag att poesins vackra är att skönheten ligger just i betraktarens öga, att den inte behöver något existensberättigande.

En lista med tips

Vissa dagar rör jag mig ingenstans. Som idag. Går omkring barfota i lägenhetens 50 kvadratmeter. Huvudet vandrar mellan reklamation och felpåföljder vid köp. Och Malte Perssons senaste diktsamling ”Till dikten”, den ska jag recensera snart. Därför resonerar jag såhär: varför inte ge er en lista om/med tips? Jag får tänka på annat för en kort stund å ni kanske hittar något nytt. Win-win. Fantastiskt.

tempImageForSave-1

Lunchtips:
Ramen, vänner. Här kommer receptet, för en person:

1 paket snabbnudlar med valfri kryddning
100g protein av något slag, förslagsvis färdiggrillad kyckling eller quornbitar (jag kör på sistnämnda)
1 ägg
En näve sojabönor (finns billiga i frysdisken)
En näve färsk bladspenat
3 cocktailtomater
1 msk jordnötssmör
1 msk stark chilipasta (jag använder koreansk chilipasta)
Soja
Sesamolja
+ Purjolök

Gör såhär:
1. Lägg nudlarna i en liten kastrull och fyll på med vatten så att det precis täcker. Koka upp enligt paketets instruktioner, ca 3 minuter.
2. Koka ägget så att vitan är fast och gulan krämig, ca 5 minuter från att vattnet börjar sjuda.
3. Lägg sojabönorna i en skål, täck med lite vatten och värm i micron. Gör sedan samma sak med quornbitarna. Om du köpt färdiggrillad kyckling pillar du bort köttet du ska ha.
4. När nudlarna är nästan färdigkokta blandar du ner kryddpåsen, 1-2 msk soja och 1 msk sesamolja. Lägg i cocktailtomaterna och låt allting koka upp.
5. Lägg över nudlarna i en djup skål och häll över buljongen med tomaterna tills nudlarna nästan täcks. Montera sojabönorna, kycklingen/quornbitarna och den sköljda bladspenaten ovanpå nudlarna. Dela ägget. Lägg en klick jordnötssmör och chilipasta på skålens kant.
6. Toppa med lite hackad purjo och njut. Ta-daa! Kan ju säga att både jag och Martin på olika håll fick kommentaren ”guu så satsigt” igår när vi hade med det här till lunch. Ville inte erkänna att det tog 10 min att laga :))

Boktips:
Det får väl bli Kärleken och hatet då, som ni kan se på bilden ovan. Har förvisso inte läst den (än), men hoppas/tror att den är bra.

Filmtips:
Komedi – Mitt stora feta grekiska bröllop.
Thriller – The Prestige (är nog inte riktigt en thriller men det är så nära jag kommer).
Animerat – Up.
Drama – Dead Poet’s Society.
Romantik – Call Me By Your Name.
Musikal – Les Misérables.
Äventyr – The Secret Life of Walter Mitty.
Klassiker – Sleepless In Seattle:
Dokumentär(ish) – The Big Short & Spotlight.

tempImageForSave

Frukosttips:
Stekt ägg och spenat, vita bönor i tomatsås, rostat bröd, riktigt lagrad prästost, färsk apelsinjuice och en latte.

Apptips:
TV Time – du fyller i dina serier och håller därmed koll på vilket avsnitt du är på.
Calendars – ett bättre alternativ till Apples kalender.
Preview – du kan kolla hur en bild passar in i ditt Instagram-flöde.
Snapseed – som ett litet photoshop i mobilen.
Forest – du planterar ett virtuellt träd som hindrar dig från att röra andra appar.

Resetips:
Algarve i södra Portugal, så vackert där.

Middagstips:
Ät bibimbap om denna rätt inte gjort entré i ditt liv än!

Musiktips:
Min lurrdagslista som jag ska fortsätta lägga till låtar i/redigera.

Serietips:
Dear White People.
Everything Sucks.
The End of the F*cking World.
Chef’s Table.
Modern Family.
–> All of the above finns på *Netflix* mvh ej sponsrad.

Nu hörni ska jag fortsätta plugga. Ciao & regna inte bort!  Listan hittad hos Flora/Elsa.

Om februari

Alltså. Februari gick fort. Bara försvann, som sand mellan fingrarna. Jag har ju börjat med månadssammanfattningar och tänkte ta er igenom månaden, fast i siffror.

I februari:

… läste jag 1 roman, 1 drama och 5 noveller. Bränn alla broar av Siri Helle. Waiting For Godot av Samuel Beckett. The Yellow Wallpaper av Charlotte Perkins Gilman (+), Damen med hunden av Anton Checkhov (++), The Garden Party av Katherine Mansfield, Pälsen av Hjalmar Söderberg och Den svagare av Ninni Holmqvist.

… gick jag på bio 3 ggr! Ändå mycket. Såg Call Me By Your Name med Linnea, Kristina, Fanny, Meditation Park med Lejla på Feministiska filmfestivalen här i Stockholm och Wonder med Martin senast förra veckan. Försöker inkorporera mer film i mitt liv, som ett komplement till alla böcker jag läser.

… snöade det jag-vet-inte-hur-mycket.

ezgif.com-video-to-gif

…. firade jag 1 st alla hjärtans dag med Martin.

… reste jag iväg 2 gånger, en gång hem till Jönköping och en gång till London.

… skrev jag 5 inlägg på bloggen. Helt ok? Men kan ju alltid bli bättre, som man säger.

… såg 1 teater med Lejla. Vi har varit så bra på att gå på kulturevent tillsammans. Nu är hon i Sydamerika men ser fram emot att fortsätta våra äventyr i sommar.

… fick jag ett nytt blad på min Monstera!

ezgif.com-video-to-gif-2

… loggade jag +60h på min app Forest. Där planterar en virtuella träd som hindrar en från att röra resten av mobilen – klickar en upp en annan app dör trädet och poäng går förlorade. Bra grej när en behöver koncentrera sig, exempelvis på plugg. Exempelvis som jag borde göra nu istället för att skriva det här inlägget.

… hade jag 1 besök av Hannah.

ezgif.com-gif-maker

#8mars

Idag är det Internationella kvinnodagen. En dag att uppmärksamma kvinnors kamp för jämställdhet i hem, relationer, arbete & karriärer, i politik, i kultur, extra mycket.

Med anledning av detta har JP ett alldeles särskilt uppslag på kultursidan. Jag och fem kvinnliga kollegor på kulturredaktionen – alla födda under olika årtionden – har svarat på frågorna: a. Vad är det viktigaste som har hänt under din livstid som har förbättrat kvinnors villkor? b. Vad är vår tids viktigaste fråga när det gäller jämställdhet/kvinnors rättigheter? c. Vilket är ditt bästa boktips den 8 mars? Nedan finner ni svaren. Och här är länken till artikeln.

hej

Andra tips idag:

👭 Läs Sandra Beijers inlägg från idag där hon uppmärksammar nio saker att ”bli stärkt, inspirerad, glad, arg, smart och pepp av”.

👭 Om ni bor i Stockholm finns en hel del kul event att gå på, bland annat på Kulturhuset. Kolla in deras hemsida och boka in er på något vetja! Hade gjort det själv om jag inte hade litteraturvetenskap ikväll.

👭 Promenera till närmsta bibbla och låna hem exempelvis The Handmaid’s Tale som jag skrev om i JP. Eller Edith Södergrans dikter. Eller någon annan litteratur ni kan inspireras eller lära er av.

👭 Gå på bio och se Ladybird.

Nu ska jag läsa om köprätt och njuta av vinterns sista, skälvande andetag. Ta hand om er!

 

Lämnar London

Det är konstigt att få växa upp i tjugoförsta århundradet. Människor är så mobila, det är lätt att resa. Jag har alltid älskat flygplatser av just den anledningen – här förenas folk av olika nationaliteter, etniciteter, av olika ålder och kön för att ta sig någonstans. För att resa bort eller komma hem. Det är fint.

Just nu sitter jag i gaten på Heathrow, påväg hem. I lördags gick jag upp vid halv sju för att åka till London, säga hej till Laura och Jacob.

Från Heathrow tog jag tuben in till Camden. Där mötte Jacob upp mig, vi köpte med oss indiskt och gick hem till hans korridorsrum. Och när Laura slutat jobbet lite senare på kvällen korsade jag halva stan för att ära middag på hennes italienska kvarterskrog. Kan ju redan nu påpeka att det blev en matresa i ordets sanna bemärkelse. Det är väl ändå den bästa typen av resa, eller?

Söndagen inleddes med brunch på ett (skandinaviskt) café i Notting Hill som hette Lisa’s. Vet inte hur skandinavisk maten faktiskt var + att det var ganska pricy, men min eggs florentine var god i alla fall.

Sedan tog vi bussen in till Natural History Museum och strosade omkring. Såg utställningar om evolutionen och människokroppen och dinosaurier, sådant som en läste senast på gymnasiet men som av någon anledning är mycket mer intressant nu. Därifrån åkte vi till Covent Garden, satt på en asiatisk restaurang i tre timmar och bara pratade. Åt mat som kvalificerade in på min topplista över bästa-maten-någonsin och njöt. Älskar att ha vänner som också är foodies.

Igår gick vi på stan, småshoppade lite. Sa hej till Jacob igen (bodde hos Laura). Var på pub och åt tapas vid London Bridge. Pratade oss till sömns på kvällen. Det är skönt att kunna ”bara umgås” också när en är ute och reser.

Imorse fick jag två ensamma timmar i stan innan jag tog mig ut till flygplatsen, så passade på att gå till Waterstones. Köpte Why I’m No Longer Talking To White People About Race. Andades London-luft och sa hejdå för den här gången. Saknar att inte ha mina vänner vid min sida varje dag, men försöker se fördelarna i det. Som att jag kan dra utomlands över en helg, sätta mig på ett flyg i två timmar och tillåtas upptäcka en helt annan del av Europa. Som att jag får längta lite efter dem, för det behöver en göra efter vänner lika mycket som partners, tror jag.