den tionde juli

collage2

Det är den tionde juli & ni får nakna fötter med avskavt nagellack i sandalerna jag köpte i Portugal. Är svettig i det kvalmiga vädret och trött, men på ett skönt sätt, ni vet.

Igår vaknade jag och trodde att det var tisdag. Därför har idag levt extra länge. På sätt och vis tycker jag att det är charmen med sommaren, att dagarna tillåts smälta ihop. Har ringt myndighetsmänniskor som är på semester och lyssnat till berättelser om hur det var att plugga på 70-talet. Tvättat tvätt och pratar i telefon. Suddar ut en finne jag hade på kinden i ett redigeringsverktyg. Sedan berättar jag det för er.

Annars funderar jag över hur också de mest betydelselösa handlingarna kan låta avsiktliga i skrift. Såhär: I grund och botten försöker jag att leva efter devisen att varje beslut har en konsekvens och att varje val är en prioritering. Men när jag själv är plågsamt medveten om meningsbyggnad och synonymer, vilka ord som är överflödiga och vilka som är nödvändiga blir mitt skrivande så kalkylerat. Jag vill berätta mer i ett flow. Antar att juridiken och litteraturvetenskapen gör det med mig, journalistiken också i viss mån.

Antar att jag får öva mer.

Utanför skiner solen igen. Det regnade nyss. Och någon måste ha lämnat sitt fönster öppet för emellanåt hör jag en svordom eller ett ”domarrrN” till Frankrike-Belgien matchen.

Mina tankar är spretiga. Alldeles strax ska jag samla ihop och sprida ut dem i en krönika. Först ska jag ner till tvättstugan igen. Förlänga kvällens ungdom, eller något.

Det är den tionde juli och jag undrar om jag kommer hinna bli mätt på den här sommaren innan den är över.

När Linnea fyllde 20

Linnea2

Den 25:e maj för lite mer än 20 år sedan föddes den här tjejen. Min varma, charmiga och omtänksamma vän. Det skulle såklart firas.

Kristina, Fanny och jag hade planerat en hemlig weekend. Prick kl 07.30 på fredagsmorgonen infann jag mig på t-centralen för att möta upp Fanny. Och en liten stund senare såg vi Kristina gå genom bussterminalen, med en ovetande Linnea vid sin sida. Jag hade köpt en engångskamera for the occasion. Tyvärr är min tumme med på varannan bild, men vi låtsas att det är en del av charmen.

Upplägget var nämligen som följer: För att lyckas lura iväg Linnea hade Kristina kontaktat Linneas mamma. Vi behövde dels boka upp henne, dels hålla henne ovetande om överraskningen och Linneas mamma skrev därför ett sms där hon utlovade en mor och dotter-helg. Mkt bra lösning, för Linnea anade ingenting!

Kristina2

Vi tog tåget mot Linköping och sedan till Tranås, där Kristinas pappa väntade med bilen som vi skulle låna. Väl framme förutspådde Linnea resan såhär: ”vi ska ta bilen och åka vidare! Men jag har ingen aning om vart, tanken har crossed my mind att vi ska till Aneby”. Nä.

Vättern

Undrar vart vi ska

Klockan blev eftermiddag och efter några felkörningar susade vi ner för motorvägen längs med Vättern. Jag hävdar bestämt att det är Sveriges vackraste bilsträcka. Är helt opartisk. Nu trodde Linnea att vi skulle stanna i Jönköping och låna Jacobs lägenhet…

Ystad

… Men vi skulle hit – till Ystad Saltsjöbad. Efter att ha varit på resande fot i nästan 12 timmar hade Linnea hunnit gissa på både den ena och den andra destinationen och rumpan hade fått träsmak för längesedan. Det var 100% värt det. Kolla så vackert!

Fanny

Kristina

Linnea

Här spenderade vi några obekymrade, njutiga timmar och fick känna oss som Isabella Löwengrip. Spa:t var otroligt rofyllt och gjorde en tentapluggstrött Johanna mkt avslappnad. Dessutom var sällskapet var oslagbart.

Vid midnatt körde vi mot Malmö, där vi skulle spendera natten. & dagen därpå vaknade vi upp strax efter kl 13. Ett bra betyg till Saltsjöbadet, med andra ord.

Malmö3

Malmö

Malmö2

På lördagen promenerade vi runt i Malmö, åt sushi, låg i soffan i lägenheten och tittade på Ali Wongs standup-shower på Netflix. Trivdes bra med att umgås med mina vänner i en främmande stad, tror det är bra att spendera tid med människor på nya ställen ibland.

Kristina är glad2

Kristina trivdes!

På Max

På söndagsförmiddagen packade vi ihop och satte oss i bilen igen. Någonstans söder om Jönköping käkade vi på Max och rekade Dollar Store. Sedan svängde vi förbi Tranås & lämnade bilen, hoppade på ett tåg mot Linköping och anlände till Stockholm sent på kvällen.

Och det var den resan. Två månaders planering mynnade ut i en avkopplande helg. Tänk vad mycket man hinner se på 48 timmar. Tänk vad fina mina vänner är.

Schwanengesang D.957: IV. Ständchen

AfterlightImage

Bussen från Stockholm är fullbokad. Med en biljett för 179 kr får jag åka längs med dignande rågfält och hagar som ser ut att vara målade av Monet. Marken är bränd. Ljuset faller stillsamt genom granskogen. Och mossan är mjuk. Varsamt paketerar jag minnet av skuggan mot din kind.

Den här sommaren är förstörande vacker. Jag är rädd för att röra, tänk om den går sönder?

Killen i sätet bredvid klunkar en liter mjölk. Någon snarkar. En annan gnisslar med sitt tuggummi. Jag skriver till Martin att jag vill be personen att tugga med stängd mun. Det är första sommaren vi är ifrån varandra. Nu är det värst, när vi sågs för två timmar sedan. Nu och när det bara är två timmar kvar tills vi ses igen.

Nån gång på psykologin i ettan lärde vi oss att siffrorna i mitten av en följd är svårast att komma ihåg. Kanske fungerar minnet så, att man är duktig på att glömma tiden emellan.

Jag gissar bara.