den tionde juli

collage2

Det är den tionde juli & ni får nakna fötter med avskavt nagellack i sandalerna jag köpte i Portugal. Är svettig i det kvalmiga vädret och trött, men på ett skönt sätt, ni vet.

Igår vaknade jag och trodde att det var tisdag. Därför har idag levt extra länge. På sätt och vis tycker jag att det är charmen med sommaren, att dagarna tillåts smälta ihop. Har ringt myndighetsmänniskor som är på semester och lyssnat till berättelser om hur det var att plugga på 70-talet. Tvättat tvätt och pratar i telefon. Suddar ut en finne jag hade på kinden i ett redigeringsverktyg. Sedan berättar jag det för er.

Annars funderar jag över hur också de mest betydelselösa handlingarna kan låta avsiktliga i skrift. Såhär: I grund och botten försöker jag att leva efter devisen att varje beslut har en konsekvens och att varje val är en prioritering. Men när jag själv är plågsamt medveten om meningsbyggnad och synonymer, vilka ord som är överflödiga och vilka som är nödvändiga blir mitt skrivande så kalkylerat. Jag vill berätta mer i ett flow. Antar att juridiken och litteraturvetenskapen gör det med mig, journalistiken också i viss mån.

Antar att jag får öva mer.

Utanför skiner solen igen. Det regnade nyss. Och någon måste ha lämnat sitt fönster öppet för emellanåt hör jag en svordom eller ett ”domarrrN” till Frankrike-Belgien matchen.

Mina tankar är spretiga. Alldeles strax ska jag samla ihop och sprida ut dem i en krönika. Först ska jag ner till tvättstugan igen. Förlänga kvällens ungdom, eller något.

Det är den tionde juli och jag undrar om jag kommer hinna bli mätt på den här sommaren innan den är över.

Schwanengesang D.957: IV. Ständchen

AfterlightImage

Bussen från Stockholm är fullbokad. Med en biljett för 179 kr får jag åka längs med dignande rågfält och hagar som ser ut att vara målade av Monet. Marken är bränd. Ljuset faller stillsamt genom granskogen. Och mossan är mjuk. Varsamt paketerar jag minnet av skuggan mot din kind.

Den här sommaren är förstörande vacker. Jag är rädd för att röra, tänk om den går sönder?

Killen i sätet bredvid klunkar en liter mjölk. Någon snarkar. En annan gnisslar med sitt tuggummi. Jag skriver till Martin att jag vill be personen att tugga med stängd mun. Det är första sommaren vi är ifrån varandra. Nu är det värst, när vi sågs för två timmar sedan. Nu och när det bara är två timmar kvar tills vi ses igen.

Nån gång på psykologin i ettan lärde vi oss att siffrorna i mitten av en följd är svårast att komma ihåg. Kanske fungerar minnet så, att man är duktig på att glömma tiden emellan.

Jag gissar bara.

Om februari

Alltså. Februari gick fort. Bara försvann, som sand mellan fingrarna. Jag har ju börjat med månadssammanfattningar och tänkte ta er igenom månaden, fast i siffror.

I februari:

… läste jag 1 roman, 1 drama och 5 noveller. Bränn alla broar av Siri Helle. Waiting For Godot av Samuel Beckett. The Yellow Wallpaper av Charlotte Perkins Gilman (+), Damen med hunden av Anton Checkhov (++), The Garden Party av Katherine Mansfield, Pälsen av Hjalmar Söderberg och Den svagare av Ninni Holmqvist.

… gick jag på bio 3 ggr! Ändå mycket. Såg Call Me By Your Name med Linnea, Kristina, Fanny, Meditation Park med Lejla på Feministiska filmfestivalen här i Stockholm och Wonder med Martin senast förra veckan. Försöker inkorporera mer film i mitt liv, som ett komplement till alla böcker jag läser.

… snöade det jag-vet-inte-hur-mycket.

ezgif.com-video-to-gif

…. firade jag 1 st alla hjärtans dag med Martin.

… reste jag iväg 2 gånger, en gång hem till Jönköping och en gång till London.

… skrev jag 5 inlägg på bloggen. Helt ok? Men kan ju alltid bli bättre, som man säger.

… såg 1 teater med Lejla. Vi har varit så bra på att gå på kulturevent tillsammans. Nu är hon i Sydamerika men ser fram emot att fortsätta våra äventyr i sommar.

… fick jag ett nytt blad på min Monstera!

ezgif.com-video-to-gif-2

… loggade jag +60h på min app Forest. Där planterar en virtuella träd som hindrar en från att röra resten av mobilen – klickar en upp en annan app dör trädet och poäng går förlorade. Bra grej när en behöver koncentrera sig, exempelvis på plugg. Exempelvis som jag borde göra nu istället för att skriva det här inlägget.

… hade jag 1 besök av Hannah.

ezgif.com-gif-maker

#8mars

Idag är det Internationella kvinnodagen. En dag att uppmärksamma kvinnors kamp för jämställdhet i hem, relationer, arbete & karriärer, i politik, i kultur, extra mycket.

Med anledning av detta har JP ett alldeles särskilt uppslag på kultursidan. Jag och fem kvinnliga kollegor på kulturredaktionen – alla födda under olika årtionden – har svarat på frågorna: a. Vad är det viktigaste som har hänt under din livstid som har förbättrat kvinnors villkor? b. Vad är vår tids viktigaste fråga när det gäller jämställdhet/kvinnors rättigheter? c. Vilket är ditt bästa boktips den 8 mars? Nedan finner ni svaren. Och här är länken till artikeln.

hej

Andra tips idag:

👭 Läs Sandra Beijers inlägg från idag där hon uppmärksammar nio saker att ”bli stärkt, inspirerad, glad, arg, smart och pepp av”.

👭 Om ni bor i Stockholm finns en hel del kul event att gå på, bland annat på Kulturhuset. Kolla in deras hemsida och boka in er på något vetja! Hade gjort det själv om jag inte hade litteraturvetenskap ikväll.

👭 Promenera till närmsta bibbla och låna hem exempelvis The Handmaid’s Tale som jag skrev om i JP. Eller Edith Södergrans dikter. Eller någon annan litteratur ni kan inspireras eller lära er av.

👭 Gå på bio och se Ladybird.

Nu ska jag läsa om köprätt och njuta av vinterns sista, skälvande andetag. Ta hand om er!

 

Tiden genom mobilanteckningar

Min första mobilanteckning skrev jag i september 2013. Det är fyra och ett halvt år eoner  sedan. Vi jämför, då: jag var 14 och gick sista året på högstadiet. Hade en sliten iPhone 5 och valde IB utan att känna någon annan som skulle börja på programmet. Kommer aldrig sluta förundras över tiden. Låt oss kika på några fragment.

vinter 2015

collage116 år & kärlekskrank. Det känns fint att ha fått vara det i så ung ålder. Det är nästan lite genant för mig själv, att läsa vad jag skrev hösten 2015. Insikten om att jag påbörjar ett nytt årtionde i livet har blåst liv i någon slags känsla av auktoritet. Jag var ju så liten då. Ändå avskydde jag när folk försökte hävda min ålder mot mig, så jag tänker inte göra det mot Johanna bakom anteckningarna.

IMG_1635

2016

collage2

collage3

Andra året på gymnasiet gick perfekt långsamt. Jag pluggade nog mest, och skrev min första recension för JP:s kultursida i maj 2016. Det var stort. Jag och Joré gjorde verklighet av vårt projekt Berätta lite om dig själv, i anteckningen längst upp till vänster var vi i fart med att skriva pressmeddelanden inför vernissagen. Och Joré stoltserade med slagfärdiga citat.

IMG_1646

Annars funderade jag mycket på vart jag skulle ta vägen efter studenten. Sökte universitet utomlands, internationella relationer. I backspegeln kanske ett försök att rationalisera min dröm om humaniora, men idag hade jag gärna pluggat det. Jag kom in i London och Warwick.

IMG_1648

Och samtidigt försökte jag förstå att världen som jag kände den höll på att vittra sönder. Vänner skulle flytta, människor jag inte kunde föreställa mig att leva långt ifrån. Jag ville frammana styrka inifrån, få mig själv att klara 2017, precis som jag skrev. Nu tänker jag att även om en kan stå stark när allting blåser, finns det saker som en aldrig kommer kunna gardera sig för. Livet händer, ju. Ofta är det fint, ibland bara väldigt svart.

2017 & 2018

collage4

Jag skrev både mer och mindre förra året. Mer, som i reportage, recensioner, uppsatser. Mindre, som i anteckningar, dagbok. Det är okej. Varför det inte skulle vara det. Jag vet inte riktigt när jag skriver som mest, om det är när jag mår bra eller dåligt, när jag är lugn eller uppe i varv. Har inte klurat ut det än. Men det är en sådan sak jag skulle vilja rucka på i vardagen för att undersöka mer, och det är delvis därför jag skriver här.

Nu fick ni ett urval av tiden genom mina mobilanteckningar. En del kärlek, en del funderingar, en del livet. 100% ärlighet och det som varit mig nära.

Om januari

Alla jag pratat med tycker att januari varat i evigheter. Håller ni med? För mig känns december som ett helt annat kapitel i livet, samtidigt har januari försvunnit på ett ögonblick. I sann blogganda tänkte jag skriva ett inlägg varje månad där jag reflekterar över veckorna som varit, och särskilt min läsning. Reflektion är ett nyckelord i mitt liv, haha. På gott och ont.

IMG_1020

I början av januari berättade jag om mina läsmål. Jag vill: rensa bland min ”currently reading”-lista på Goodreads, klippa några hyllvärmare, läsa mer facklitteratur, för att nämna de mest intressanta. Faktum är att jag bara läste ut två böcker: Hans Roslings memoar Hur jag lärde mig förstå världen och Sandra Beijers Allt som blir kvar. Check på mer facklitteratur. Jag säger *bara* för att jag också påbörjade Sapiens av Yuval Noah Harari, Bränn alla broar av Siri Helle OCH Waiting For Godot av Samuel Beckett. Så bra gick det med att rensa i currently reading.

Men vet ni, även om mål är kul och peppande försöker jag personligen lära mig att det, som Karin Boye sa, är vägen som är mödan värd. För mig är mål otroligt triggande. Samtidigt övergår de också lätt i någon form av undermedvetna prestationskrav. Det är inte där jag vill hamna med min läsning, inte heller med den här bloggen. Här vill jag dela med mig av det jag tycker är kul, ju.

IMG_1518-1

Vi fortsätter. Januari har varit en bra månad. Framförallt för att jag varit glad, känt mig lycklig. Det är ingen ovanlig känsla, jag tror bara att en generellt glömmer bort att memorera de fina stunderna. Jag låtsas att de finns i ett rum inuti mig, där jag kan komma ihåg dem om jag drar med fingrarna längs med väggarna och känner på det raspiga.

Konserten var ett sådant tillfälle. Att hälsa på farfar likaså, eller när jag såg Call Me By Your Name på bio i tisdags. Längesedan jag fick en så stark känsla för en film/bok, får flashbacks till när jag var tolv tretton fjorton. Den var magisk, allt från ljudet av mogna persikor och kroppar mot tunna lakan till scensättningen och skådespeleriet. Ren njutning. *Ok, skulle klistra in GIF:en och fick hjärtsnörp. Jag är 100% förälskad i den här filmen, no kidding*

Credit: Sony Pictures Classics.

I övrigt: jag läser numera juristprogrammet på heltid och litteraturvetenskap 1 på halvfart, för er som undrar. Några dagar förra veckan genomförde jag intervjuer för Smålands Litteraturfestival som äger rum idag i Nässjö, imorgon i Jönköping och på söndag i Värnamo. Pratade med barnboksförfattarna Elias och Agnes Våhlund, illustratören Stina Wirsén och Sandra Beijer. Ska se om jag kan lägga ut intervjuerna för er att läsa. Har umgåtts med kompisar, Martin, åker hem till Jönköping imorgon.

Februari blir nog mer vardag, särskilt som kurserna fortskrider. Har inget gigantiskt inplanerat, men vill verkligen läsa Call Me By Your Name (som jag såklart köpte, vad annars) och The Accusation av Bandi. Kanske göra något kul här, vem vet!

Det var en lite spretig reflektion, kanske. Jag hoppas ni har det bra. Hur har era januari varit?

2017

2018 är inringt. Jag tillbringade kvällen hemma hos Martin. Lagade 3-rätters, skålade i champagne, betraktade fyrverkerierna från ett trädäck. Det vilar ett lugn över det nya året, något solitt, något starkt som är på samma gång fysiskt och mentalt. Här vibrerar utmaningarna och jag välkomnar dem. Men först en tillbakablick på 2017 och framförallt min läsning.

collage-2018-01-01

2017 läste jag 18 böcker, 3402 sidor. Har inte räknat ut detta själv utan tagit hjälp av det fantastiska Goodreads. I alla fall. Jag satte 30 böcker som mål, ett tal mitt 14-åriga jag hade skrattat åt. Förr kunde jag läsa tredubbelt så många. Men alltså, det har ju _hänt_ så mycket det senaste året att läsningen faktiskt hamnat vid sidan.

collage-2018-01-01-2

Våren innebar plugg – åt, andades, levde för exams. Samtidigt läste jag The Vegetarian av Han Kang, en favorit. I svenskan betade vi av En herrgårdssägen av Selma Lagerlöf, tyckte mycket om den, och Doktor Glas av Hjalmar Söderberg. När det sista provet var avklarat tog jag semi-sommarlov, åkte till Barcelona med fina vänner och gick balen. Jag recenserade diktsamlingen I civil av Amalie Smith (läs!), Hejdå tonårsångest av Louise Halvardsson och Brev från Auberginerepubliken av Abbas Khider.

collage-2018-01-01-3

Sedan kom sommaren och !studenten! Den 16 juni, en fredag, ekade tutor och lastbilshorn genom staden. Har sällan känt en så genomträngande lycka. Jag gick på Jorés mottagning dagen därpå, dansade med bara fötter på deras persiska matta ute i trädgården och firade födelsedagar på Vätterstranden. Läste Me and Earl and the Dying Girl av Jesse Andrews, lärde mig om syskons olika personligheter genom Äldst, yngst eller mittemellan av Elisabeth Schönbeck och läste tunna, men svårsmälta noveller från Novellix. Eller sjunk i havet av David Mohseni.

collage-2018-01-01-4

Jobbade intensivt från juni till augusti, men åkte till farfar och till Ellen Keys bostad Strand mellan Ödeshög och Omberg med Joré. Utflykten blev ett reportage i Jönköpings-Posten tillsammans med läsning av Keys verk Barnets århundrade. Till Tove Janssons födelsedag hade jag skrivit ytterligare ett reportage i samband med Modernistas nyutgivning av hennes noveller och romaner. collage-2018-01-01-5Och i slutet av augusti gick flyttlasset mot Stockholm tillsammans med Martin. H j ä l p vilken omställning: ny stad, ny tillvaro, nya människor och samboskap. Joré var på besök och tillsammans åkte vi tre tillbaka till Jönköping över en helg för att delta i IB:s Diploma Ceremony. Jag höll tal och fällde tårar över vänner som skulle flytta långt bort.

Sedan följde inspark på jurist, sittningar och utgångar. Jag läste Berättelse om ett äktenskap av Geir Gulliksen (så bra), Innan ankorna drunknar av Ivana Vukadinovic och Två par systrar av Marilynne Robinson – också en favorit. Ernest Hemingways The Old Man and the Sea fick följa med när jag åkte till Edinburgh, boken lämnade jag på en bar. Förhoppningsvis har den ett nytt hem nu.

collage-2018-01-01-6

Jag läste och skrev om Ocean Vuongs diktsamling Natthimmel med kulhål, många likes på den. Gick promenader med nya kompisar efter plugg på universitet och försökte nog förstå att tillvaron på ett halvår blivit helt utbytt. Men som min kära mamma sa, apropå inlägget Att komma hem: kanske har rötterna inte ryckts upp så mycket som de har förstärkts och sträckts ut. Fint sätt att se på det.

collage-2018-01-01-7

I november åkte jag och Martin till Paris, mmm. Vem kan säga något ont om Paris? Under en helg promenerade vi flera mil, åt baguette och salami och ost och drack vin. Besökte Louvren, Notre Dame, Triumfbågen och Eiffeltornet. Precis vad en vill ha ut av en weekend. Jag fortsatte temat att inhandla en bok på varje ställe jag är utomlands och fick med mig Dantes Inferno hem.

Läste mjölk och honung av Rupi Kaur, Simma med hajar av Joris Luyendijk (ännu mer tips!), Omgiven av idioter av Thomas Erikson och Kazou Ishiguros Begravd jätte. Nu allra senast påbörjade jag Charles Dickens A Christmas Carol, men jag har inte läst ut den än. Istället har jag firat jul och min födelsedag, umgåtts med vänner, familj och ätit god mat. 2017 avslutades på god ton, ni vet, med värme. Jag kan se tillbaka på året och förundras över allt som hänt, hur mycket jag ändå tycker att jag har utvecklats. Alla ögonblick som inte fångades på bild men som lever kvar någonstans.

Inför 2018 hoppas jag på kvalitetsläsning, äventyr, resor, kompisar och styrka. Gott nytt år!

fyrtionio

December nu. På andra sidan fönstret har kondensen klättrat uppför rutan. Och det är mörkt, ungefär hela tiden. Åtminstone när dagarna tillbringas inomhus. Veckan började lovande, idag har jag: skrivit recension, pluggat + lapat solljus genom fönstret, lunchat med mamma och gått på föreläsning. Veckan bjuder i övrigt på en hög med intressanta gästföreläsningar, bland annat nobelpristagarna i fysik, kemi och ekonomi som kommer till universitet för att prata. Kul, tycker jag som gillar Vetenskapens värld på måndagar, heh.

Veckans läsning 📚: A Christmas Carol av Charles Dickens. Övrig kulturell stimulans 🗯 ska jag eventuellt hämta från en konsert med Adam Pålsson på lördag. Kanske.

Har er vecka börjat bra?

IMG_0577

Farfar

Jag skriver till farfar, säger: läs texten, är det ok att jag publicerar den? Och han svarar: självklart, dela med dig av ditt alster. Det är vad jag vill. Jag vill dela med mig, berätta och förmedla.

Bild

Regnet mot fönstret är en vinterkväll hos farfar. Jag ligger i sängen på kontoret, på övervåningen rakt över salen. Sängkläderna är mjuka, så som de blir när de tvättats många gånger i flera år. Det doftar pelargon från blommorna i fönstret, lukten sprider sig över rummet varje gång någon drar ner rullgardinen. I vedugnen knastrar det av trä som eldas, från farfars rum hör jag hur klockan slår. Det är så ombonat varmt, och när jag vaknar kommer energin från elden att ha spritt ut sig i rummet för länge sedan och försvunnit. Jag kommer behöva gå på toan där nere, såklart, bara för att det inte finns någon uppe. Och jag kommer sätta ner varma barnsfötter, tonårsfötter, unga vuxna fötter, på ett kyligt trägolv och smyga ner för den knarrande trappan. Försiktig att inte väcka någon. Jag kommer lägga handen mot gamla träbeslag på dörrarna och tassa genom köket, ut till toaletten där kakelgolvet är uppvärmt. När jag är liten kommer jag spana ut genom det lilla fönstret, livrädd för att se en älg. Jo, på riktigt. Jag kommer smyga tillbaka lika långsamt, upp för trappan och över golven, ner i sängen. Jag kommer vända mig om på sidan och dra täcket upp till hakan. Jag kommer somna, och sedan kommer jag vakna.

Jag klär på mig och går ner för trappan. Farfars radio hörs ändå från hans sovrum, den står på sedan klockan sex. Kanske sitter han med glasögonen på nästippen och löser korsord eller sudoku i tidningen, ett gammalt suddigum ligger i fönsterkarmen. Ljuskronan över köksbordet är klädd med lingonris som han plockat. Kanske står ladudörren öppen, och jag ser farfar där ute med den toppiga mössan nerdragen över öronen, pannlampan på. Jag säger “godmorgon farfar” och han svarar “godMORgon Johanna”, ler snett. Öppnar kylskåpet, tar ut Becel och gréveost, kanske västervikskorv. Skär upp en sirapslimpa på den slitna skärbrädan vid bänken.

Jag kan repetera det här minnet. Farfar, du är så mycket av min barndom.