Den 25:e maj för lite mer än 20 år sedan föddes den här tjejen. Min varma, charmiga och omtänksamma vän. Det skulle såklart firas.

Kristina, Fanny och jag hade planerat en hemlig weekend. Prick kl 07.30 på fredagsmorgonen infann jag mig på t-centralen för att möta upp Fanny. Och en liten stund senare såg vi Kristina gå genom bussterminalen, med en ovetande Linnea vid sin sida. Jag hade köpt en engångskamera for the occasion. Tyvärr är min tumme med på varannan bild, men vi låtsas att det är en del av charmen.

Upplägget var nämligen som följer: För att lyckas lura iväg Linnea hade Kristina kontaktat Linneas mamma. Vi behövde dels boka upp henne, dels hålla henne ovetande om överraskningen och Linneas mamma skrev därför ett sms där hon utlovade en mor och dotter-helg. Mkt bra lösning, för Linnea anade ingenting!

Vi tog tåget mot Linköping och sedan till Tranås, där Kristinas pappa väntade med bilen som vi skulle låna. Väl framme förutspådde Linnea resan såhär: ”vi ska ta bilen och åka vidare! Men jag har ingen aning om vart, tanken har crossed my mind att vi ska till Aneby”. Nä.

Klockan blev eftermiddag och efter några felkörningar susade vi ner för motorvägen längs med Vättern. Jag hävdar bestämt att det är Sveriges vackraste bilsträcka. Är helt opartisk. Nu trodde Linnea att vi skulle stanna i Jönköping och låna Jacobs lägenhet…

… Men vi skulle hit – till Ystad Saltsjöbad. Efter att ha varit på resande fot i nästan 12 timmar hade Linnea hunnit gissa på både den ena och den andra destinationen och rumpan hade fått träsmak för längesedan. Det var 100% värt det. Kolla så vackert!

Här spenderade vi några obekymrade, njutiga timmar och fick känna oss som Isabella Löwengrip. Spa:t var otroligt rofyllt och gjorde en tentapluggstrött Johanna mkt avslappnad. Dessutom var sällskapet var oslagbart.

Vid midnatt körde vi mot Malmö, där vi skulle spendera natten. & dagen därpå vaknade vi upp strax efter kl 13. Ett bra betyg till Saltsjöbadet, med andra ord.

På lördagen promenerade vi runt i Malmö, åt sushi, låg i soffan i lägenheten och tittade på Ali Wongs standup-shower på Netflix. Trivdes bra med att umgås med mina vänner i en främmande stad, tror det är bra att spendera tid med människor på nya ställen ibland.

Kristina trivdes!

På söndagsförmiddagen packade vi ihop och satte oss i bilen igen. Någonstans söder om Jönköping käkade vi på Max och rekade Dollar Store. Sedan svängde vi förbi Tranås & lämnade bilen, hoppade på ett tåg mot Linköping och anlände till Stockholm sent på kvällen.

Och det var den resan. Två månaders planering mynnade ut i en avkopplande helg. Tänk vad mycket man hinner se på 48 timmar. Tänk vad fina mina vänner är.

En gång fick jag höra att personer som skriver med en handstil som löper uppåt mot slutet av ett blankt papper är positiva människor. É contrario, folk vars handstil löper nedåt är negativa. Oklart hur sant detta är. Förmodligen inte alls.

En annan gång läste jag att den bokstav som ådrorna på din vänstra hand bildar är första bokstaven i namnet på den du kommer gifta dig med. Gulligt att min är M. Eller är det inte gulligt utan bara jätteostigt. Svårt att avgöra.

Barn har inga filter och det är a. befriande b. också störigt. Träffande några små tjejer i hissen som frågade om jag bajsat i mina sopor. Eh, nej. ”Men det luktar ju så illa”, fnittrade dem och klev ur hissen. De hade fått pengar att köpa glass för. Ångrade mitt tråkiga vuxensvar. Borde ju sagt något kul.

Om 2.5 veckor har jag officiellt sommarlov! Om 3 veckor ska jag till Portugal!

När jag ska skicka bilder till mig själv döper jag alltid mejlen till ”hej”.

Jag saknar min familj.

Jag tror att jag är överkänslig mot ljud. Exempel: kan knappt gå på vissa föreläsningar för kan inte koncentrera mig på röster jag tycker är jobbiga, ogillar när folk viskar.

Jordgubbar är livets bästa frukt skoja, bär!

@portionenundertian är ett grymt inspirerande Instagramkonto, drivs av Hanna Oldenmark. Hon la nyligen upp ett recept på en kaffedrink som lyder ungefär såhär: Blanda ihop 2/3 kallt kaffe med 1/3 havremjölk (jag använde Oatly’s iKaffe, mums). Lägg i 3-4 färska dadlar utan kärnor i drinken, 1 tsk kardemumma och mixa tills drinken är slät och skummig. Drick! 

Mamma brukar säga: ”vi tog ut dig i naturen när du var liten och tänkte att du skulle bli en friluftstjej, istället blev du en tjej som är rädd för smuts och spindlar”. Hah! Det stämmer ju.

Observera att detta inlägg är ett resultat av bra väder och en rastlös, prokastinerande Johanna. Hehe. Hoppas ni har en fin somrig varm glad dag. Det har jag.

 

I slutet av mars parerade jag isfläckar på vägen till tunnelbanan. När april kom smälte den sista snön bort och för bara någon vecka sedan blev gräset grönt och frodigt. Nu är träden försiktigt gröna utanför fönstret igen, det har varit 20 grader fleraflera dagar i rad  och om tre veckor är det sommar. Snälla vädret sluta aldrig vara varmt.

Jag har glömt skriva om mars och april. Såhär i efterhand minns jag månaderna som ganska händelselösa, men där har jag fel! När jag kollar igenom mina bilder ser jag att jag visst har gjort saker. Vi kikar.

Till att börja med: jag har haft sönder min mobil. Inte igen Johanna! tänker ni. Jo, igen. Jag lever numera med en iPhone 5. Dess korta batteritid och ganska trista kamera har resulterat i minimalt fotograferande. Men men. Är eventuellt i farten att köpa en analog kamera och då blir det ändring i saken.

Jag inledde mars med en resa till London. Där fick jag se hur Laura bor och lever, Jacobs uni, äta god mat i ö-v-e-r-f-l-ö-d och bara umgås. Saknar dem massvis. När jag kom hem var pappa och Marie på besök i Stockholm, vi lagade bibimbap och pratade sent inpå kvällen. Jag pluggade en hel del i skolan, blev bjuden på tisdagsbubbel av mamma och hängde med kompisar.

En dag packade jag och Martin ner kaffe i termos, choklad och mackor och gick ner till Mälaren. Där åkte barn och mammor skridskor och försökte flyga drake. Jag har under månaderna som gått fått sug efter naturen. Är fortfarande rädd för spindlar och tycker inte om smuts, men känner något slags behov av att vara ute. Tror det hänger ihop med en generell längtan inom mig efter lite stillhet, storstaden är så brusig ibland. Tur att jag bor nära skogsområden och vatten, då.

Och min läsning har stagnerat. Jag betade förvisso av tre diktsamlingar, två novellsamlingar, två fackböcker och en chickflick under mars och april, men har inte öppnat en enda bok sedan dess. Ska börja läsa ”Snart är det 1968” idag i och för sig. Tips att se The Post på bio, det gjorde jag och jag älskade den.

Vid påsk följde jag med Martins familj till deras lantställe. Superhärligt! En annan dag mötte jag upp farmor och bjöd henne på lunch. Bästa farmor.

Annars tentapluggade jag mest i april. Hängde på uteserveringar med kompisar och åt dyr sushi med Linnéa. Solade för första gången och brände mig givetvis. Skrev CA-tenta och pustade ut.

Sista dagarna innan maj var först Agnes här, sedan Joré. Agnes och jag gick på Imagine Dragons-konsert. Det var riktigt mäktigt. Har dock märkt att konserter liksom förstör den musikaliska upplevelsen för mig – jag njuter massor när jag är där men kan inte lyssna på låtarna på efteråt. Lustigt beteende hjärnan! Och jag och Joré fick ett litet äventyr när hennes plånbok försvann. Annars pratade vi mest, kollade på körsbärsblommorna i Kungsträdgården och åt äggröra och ramslök.

Halva maj har gått och jag är skräckblandat förtjust över hur fort tiden går. Våren är alltid kort, känns det som. Det finns något fint med det. För ett år sedan skrev jag exams och avslutade min gymnasieutbildning. Och om tre veckor skriver jag min sista tenta för i år och är därmed klar med mitt första år på universitetet. Det är helt knäppt.

Kanske känns det därför extra viktigt att försöka njuta av det som är nu. Ska laga lunch och käka på balkongen. Adios.